PC ELECTRONIC BOARD Typ 1018.1

Handbokens huvudapparat – gäller för alla laborationer Visa innehållsförteckningen

1. 1 Elektrisk strömkrets s. 1
2. 2 Ohms lag s. 7
3. 3 Spänningsriktig och strömriktig mätkoppling s. 11
4. 4.2 Linjär resistor s. 15
5. 4.3 NTC-resistor (termistor med negativ temperaturkoefficient) s. 17
6. 4.4 PTC-resistor (termistor med positiv temperaturkoefficient) s. 19
7. 4.5 Spänningsberoende resistor (varistor) s. 21
8. 4.6 Fotoresistor (LDR) s. 23
9. 4.7 Seriekoppling av resistorer s. 25
10. 4.8 Parallellkoppling av resistorer s. 27
11. 4.9 Kombinerad serie- och parallellkoppling s. 29
12. 4.10 Obelastad spänningsdelare s. 31
13. 4.11 Belastad spänningsdelare s. 33
14. 5 Ekvivalent spänningskälla s. 35
15. 6 Seriekoppling av spänningskällor s. 39
16. 7 Parallellkoppling av spänningskällor s. 41
17. 8 Elektrisk effekt och energi s. 43
18. 9 Verkningsgrad vid elektrisk effekt s. 47
19. 10 Spännings-, ström- och effektanpassning s. 49

Ingen laboration matchar filtret.

Handbokens huvudapparat – gäller för alla laborationer Visa innehållsförteckningen

1. 1.2 Storheter för sinusformad spänning s. 1
2. 1.3 Aktiv effekt vid sinusformad spänning s. 5
3. 1.4 Storheter för fyrkantig växelspänning s. 9
4. 2.2 Spänningsförlopp i trefassystem s. 15
5. 2.3 Laster i Y-koppling s. 19
6. 2.4 Laster i D-koppling s. 23
7. 2.5 Mätningar på felaktig Y-koppling s. 27
8. 2.6 Mätningar på felaktig D-koppling s. 31
9. 3.2 Uppladdning och urladdning av en kondensator s. 37
10. 3.3 Fasförskjutning mellan ström och spänning i kondensatorn s. 41
11. 3.4 Kapacitiv reaktans hos en kondensator s. 43
12. 3.5 Seriekoppling av kondensatorer s. 45
13. 3.6 Parallellkoppling av kondensatorer s. 47
14. 3.7 Reaktiv effekt hos en kondensator s. 49
15. 4.2 Till- och frånslagsförlopp i en spole s. 55
16. 4.3 Fasförskjutning mellan ström och spänning i en spole s. 59
17. 4.4 Induktiv reaktans hos en spole s. 61
18. 4.5 Seriekoppling av spolar s. 63
19. 4.6 Parallellkoppling av spolar s. 65
20. 4.7 Reaktiv effekt hos en spole s. 67
21. 5.2 Seriekoppling av resistor och kondensator s. 71
22. 5.3 Parallellkoppling av resistor och kondensator s. 75
23. 5.4 Seriekoppling av resistor och spole s. 79
24. 5.5 Parallellkoppling av resistor och spole s. 83
25. 5.6 Seriekoppling av kondensator och spole s. 87
26. 5.7 Parallellkoppling av kondensator och spole s. 91
27. 5.8 Seriekoppling av resistor, kondensator och spole s. 95
28. 5.9 Parallellkoppling av resistor, kondensator och spole s. 99
29. 5.10 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt s. 103
30. 6.2 Kopplingsgrad s. 107
31. 6.3 Omsättningsförhållande s. 109
32. 6.4 Impedanstransformering s. 111

Ingen laboration matchar filtret.

Handbokens huvudapparat – gäller för alla laborationer Visa innehållsförteckningen

1. 1.1 PN-övergångens verkan i dioder s. 1
2. 1.2 Karakteristikor för dioder av olika halvledarmaterial s. 3
3. 1.3 Enpulsmittpunktskoppling M1 s. 5
4. 1.4 Tvåpulsbryggkoppling B2 s. 8
5. 2.1 Framspännings- och backspänningskarakteristik för zenerdioder s. 11
6. 2.2 Likspänningsbegränsning med zenerdioder s. 13
7. 2.3 Serie- och antiseriekoppling av zenerdioder s. 19
8. 2.4 Växelspänningsbegränsning och överspänningsskydd med zenerdioder s. 21
9. 2.5 Spänningsstabilisering med zenerdioder s. 25
10. 3 Lysdioder s. 27
11. 4.1 Kontroll av skiktföljd och likriktarbeteende hos bipolära transistorer s. 31
12. 4.2 Strömfördelning i transistorn och basströmmens styrverkan s. 35
13. 4.3 Transistorns karakteristikor s. 39
14. 4.4 Arbetsresistorns inverkan på transistoregenskaperna s. 44
15. 5.1 Kontroll av skiktföljd och likriktarbeteende hos FET s. 49
16. 5.2 Framspänningskarakteristik för gatens PN-övergångar hos FET s. 51
17. 5.3 Gatens styrverkan hos N-kanal-FET s. 53
18. 5.4 Utgångskarakteristikor för FET s. 56
19. 6.1 Gatens styrverkan hos MOSFET av anrikningstyp s. 63
20. 6.2 Utgångskarakteristikor för MOSFET av anrikningstyp s. 67
21. 7.1 Kontroll av interbassträckan hos unijunctiontransistorn s. 73
22. 7.2 Omkopplingskarakteristikor för unijunctiontransistorn s. 75
23. 7.3 Styrkarakteristikor för unijunctiontransistorn s. 78
24. 8.1 Tyristordiod (DIAC) s. 81
25. 8.2 Tyristortriod (tyristor) s. 84
26. 8.3 Dubbelriktad tyristor (TRIAC) s. 89

Ingen laboration matchar filtret.

Handbokens huvudapparat – gäller för alla laborationer Visa innehållsförteckningen

1. 1.1 Grundkopplingar för förstärkare med bipolära transistorer s. 1
2. 1.2 Grundkopplingar för förstärkare med fälteffekttransistorer (FET) s. 6
3. 1.3.1 Tvåstegs växelspänningsförstärkare s. 11
4. 1.3.2 Darlingtonförstärkare s. 15
5. 1.3.3 Emitterkopplad förstärkare s. 18
6. 1.3.4 Fasvändarsteg s. 21
7. 1.3.5 Differentialförstärkare s. 25
8. 1.3.6 Tvåstegs likspänningsförstärkare med komplementära transistorer s. 29
9. 1.4 Mottaktsslutsteg s. 33
10. 1.5.1 Motkoppling s. 37
11. 1.5.2 Medkoppling s. 43
12. 2.1.1 Tröskelvärdeskopplare (Schmitt-trigger) s. 48
13. 2.1.2 Astabil vippa (multivibrator) s. 52
14. 2.1.3 Monostabil vippa s. 54
15. 2.1.4 Bistabil vippa (flipflop) s. 56
16. 2.2 Sågtandsgenerator (pulsgenerator) s. 59
17. 2.3.1 Sinusgenerator med RC-länk s. 61
18. 2.3.2 Sinusgenerator med LC-länk s. 63
19. 3.1 Amplitudmodulator och -demodulator s. 65
20. 3.2 Frekvensmodulator s. 70
21. 4.1.1 Enpulsmittpunktskoppling M1 s. 73
22. 4.1.2 Tvåpulsbryggkoppling B2 s. 76
23. 4.1.3 Trefaslikriktare s. 79
24. 4.1.4 Spänningsmultiplikator s. 83
25. 4.2.1 Spänningsregulator (linjär) s. 87
26. 4.2.2 Strömregulator s. 89
27. 4.2.3 Switchad spänningsregulator s. 92
28. 4.3 DC/DC-omvandlare s. 96
29. 5.1.1 Fasvinkelstyrning med likriktarverkan s. 99
30. 5.1.2 Fasvinkelstyrning utan likriktarverkan s. 104
31. 5.2 Fasvinkelstyrning med TRIAC s. 108
32. 5.3 Helvågsstyrning med nollgenomgångsbrytare s. 111
33. 5.4 Likspänningsbrytare med tyristorer s. 115
34. 6.1 OCH-grind s. 118
35. 6.2 ELLER-grind s. 121
36. 6.3 ICKE-grind s. 124
37. 6.4 NAND-grind s. 126
38. 6.5 NOR-grind s. 129
39. 7.1 Operationsförstärkare som inverterande förstärkare s. 133
40. 7.2 Operationsförstärkare som icke-inverterande förstärkare s. 137
41. 7.3 Operationsförstärkare som summator s. 140
42. 7.4 Operationsförstärkare som differentialförstärkare s. 145
43. 7.5 Operationsförstärkarens dynamiska egenskaper s. 149

Ingen laboration matchar filtret.

Handbokens huvudapparat – gäller för alla laborationer I handboken som 1018 Visa innehållsförteckningen

1. 1 Elektrisk strömkrets s. 1
2. 2 Ohms lag s. 7
3. 3 Spänningsriktig och strömriktig mätkoppling s. 11
4. 4.2 Linjär resistor s. 15
5. 4.3 NTC-resistor (termistor med negativ temperaturkoefficient) s. 17
6. 4.4 PTC-resistor (termistor med positiv temperaturkoefficient) s. 19
7. 4.5 Fotoresistor (LDR) s. 21
8. 4.6 Seriekoppling av resistorer s. 23
9. 4.7 Parallellkoppling av resistorer s. 25
10. 4.8 Kombinerad serie- och parallellkoppling s. 27
11. 4.9 Obelastad spänningsdelare s. 30
12. 4.10 Belastad spänningsdelare s. 31
13. 5 Ekvivalent spänningskälla s. 33
14. 6 Seriekoppling av spänningskällor s. 37
15. 7 Parallellkoppling av spänningskällor s. 39
16. 8 Elektrisk effekt och energi s. 41
17. 9 Verkningsgrad vid elektrisk effekt s. 46
18. 10 Spännings-, ström- och effektanpassning s. 47
19. 11.2 Storheter för sinusformad spänning s. 49
20. 11.3 Aktiv effekt vid sinusformad spänning s. 53
21. 11.4 Storheter för fyrkantig växelspänning s. 57
22. 12.2 Spänningsförlopp i trefassystem s. 63
23. 12.3 Laster i Y-koppling s. 67
24. 12.4 Laster i D-koppling s. 71
25. 12.5 Mätningar på felaktig Y-koppling s. 75
26. 12.6 Mätningar på felaktig D-koppling s. 79
27. 13.2 Uppladdning och urladdning av en kondensator s. 85
28. 13.3 Fasförskjutning mellan ström och spänning i kondensatorn s. 89
29. 13.4 Kapacitiv reaktans hos en kondensator s. 91
30. 13.5 Seriekoppling av kondensatorer s. 93
31. 13.6 Parallellkoppling av kondensatorer s. 95
32. 13.7 Reaktiv effekt hos en kondensator s. 97
33. 14.2 Till- och frånslagsförlopp i en spole s. 103
34. 14.3 Fasförskjutning mellan ström och spänning i en spole s. 107
35. 14.4 Induktiv reaktans hos en spole s. 109
36. 14.5 Seriekoppling av spolar s. 111
37. 14.6 Parallellkoppling av spolar s. 113
38. 14.7 Reaktiv effekt hos en spole s. 115
39. 15.2 Seriekoppling av resistor och kondensator s. 119
40. 15.3 Parallellkoppling av resistor och kondensator s. 123
41. 15.4 Seriekoppling av resistor och spole s. 127
42. 15.5 Parallellkoppling av resistor och spole s. 131
43. 15.6 Seriekoppling av kondensator och spole s. 135
44. 15.7 Parallellkoppling av kondensator och spole s. 139
45. 15.8 Seriekoppling av resistor, kondensator och spole s. 143
46. 15.9 Parallellkoppling av resistor, kondensator och spole s. 147
47. 15.10 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt s. 151
48. 16.2 Kopplingsgrad s. 155
49. 16.3 Omsättningsförhållande s. 157
50. 16.4 Impedanstransformering s. 159
51. 17.1 PN-övergångens verkan i dioder s. 161
52. 17.2 Karakteristikor för dioder av olika halvledarmaterial s. 163
53. 17.3 Enpulsmittpunktskoppling M1 s. 165
54. 17.4 Framspännings- och backspänningskarakteristik för zenerdioder s. 169
55. 17.5 Likspänningsbegränsning med zenerdioder s. 171
56. 17.6 Spänningsstabilisering med zenerdioder s. 177
57. 17.7 Lysdioder s. 179
58. 18.1 Kontroll av skiktföljd och likriktarbeteende hos bipolära transistorer s. 183
59. 18.2 Strömfördelning i transistorn och basströmmens styrverkan s. 187
60. 18.3 Transistorns karakteristikor s. 191
61. 18.4 Arbetsresistorns inverkan på transistoregenskaperna s. 196
62. 18.5 Grundkopplingar för förstärkare med bipolära transistorer s. 201
63. 18.6 Strömregulator med transistor s. 206
64. 18.7 Fasvändarsteg med transistor s. 209
65. 18.8 Sinusgenerator med RC-länk s. 211
66. 19.1 Tyristortriod (tyristor) s. 213
67. 19.2 Likspänningsbrytare med tyristorer s. 218
68. 20.1 Operationsförstärkare som inverterande förstärkare s. 221
69. 20.2 Operationsförstärkare som icke-inverterande förstärkare s. 225
70. 20.3 Operationsförstärkare som summator s. 228
71. 20.4 Operationsförstärkare som differentialförstärkare s. 233
72. 20.5 Operationsförstärkarens dynamiska egenskaper s. 237
73. 21.1 Resistansmätning med Wheatstonebrygga s. 241
74. 21.2 Thévenins sats s. 244
75. 21.3 Nortons sats s. 246
76. 21.4 Kirchhoffs lagar s. 248
77. 21.5 Maxwellbrygga nämnd s. 251
78. 21.6 Maxwell-Wien-brygga nämnd s. 253
79. 21.7 Kondensatormätbrygga nämnd s. 255
80. 21.8 Kunskapskontroll s. 257

Ingen laboration matchar filtret.

Handbokens huvudapparat – gäller för alla laborationer Visa innehållsförteckningen

Ingen laboration matchar filtret.

Tilläggsapparat i den här handboken I handboken som 1018.11 Visa innehållsförteckningen

1. 4.10 Fyrkant-/triangelvågsgenerator s. 59

Ingen laboration matchar filtret.